Radon kan endast upptäckas genom mätning då det inte är synligt, luktar eller har någon smak. Långvarig exponering för radon ökar risken för lungcancer, och radon i inomhusmiljön är den näst vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige, efter rökning. Uppskattningsvis finns det cirka 400 000 bostäder i Sverige där radonhalten överstiger referensnivån på 200 bq/m3, vilket resulterar i cirka 400-500 fall av lungcancer per år.
För att upptäcka höga halter av radon krävs genomförande av radonmätningar. För att erhålla tillförlitliga resultat och beräkna ett årsmedelvärde rekommenderas mätningen att utföras under eldningssäsongen (1 oktober – 30 april) under minst två månader. Den mest tillförlitliga metoden för att mäta radon är genom användning av spårfilmsdosor, även kända som radonmätare, för långtidsmätning, vilket ger ett pålitligt årsmedelvärde. Korttidsmätningar är endast rådgivande men kan vara ett alternativ att överväga vid tillfällen som husköp eller efter genomförda åtgärder. Det är viktigt att mäta under en längre tid för att få ett årsmedelvärde. Ju längre mättiden är, desto mer pålitlig blir mätningen.
Mätning av radonhalten i bostäder är rekommenderad i följande situationer:
Vid köp ett nytt hus
Vid genomförande av ombyggnationer
Vid utbyte av ventilations- eller värmesystem
Vid nybyggnation av ett hus
Om mer än tio år har passerat sedan den senaste mätningen.
När en långtidsmätning har genomförts och visar förhöjda radonhalter rekommenderas en radonbesiktning för att identifiera lämpliga saneringsåtgärder. Radonbesiktningen utförs på plats och syftar till att fastställa vilka åtgärder som behövs för att åtgärda problemet. Beroende på källan till de förhöjda nivåerna finns olika metoder för radonsanering. Efter genomförd radonsanering rekommenderas en uppföljande mätning, känd som en kontrollmätning, för att verifiera att radonhalterna har minskat och att saneringen har varit framgångsrik. Priset för radonsanering kan variera beroende på orsaken till radonproblemet och husets konstruktion.