Tvillingsajtensmall

 

Min tvillinggraviditet och förlossning!

nyfoddtwins

När vår dotter fyllde 4 år började jag och min man att planera för barn nr två. Vi ville gärna ha några år mellan barnen och med nytt hus hade vi massa att stå i. Jag hade inte haft några p-piller eftersom jag inte mår bra av dem och hade väldigt oregelbunden mens innan dottern blev till.

Vi slutade skydda oss och 1 månad efter bröllopet i Paris visade sig ett plus på stickan. Dock fick jag en blödning efter några dagar så det blev ett tidigt missfall. Hade jag inte testat mig hade jag antagligen inte vetat att jag var gravid. Månaden efter blev det ett plus igen! Mådde fruktansvärt dåligt och kräktes 10 gånger om dagen. Fick 2 olika sorters tabletter och stolpiller mot illamåendet men det hjälpte knappt något tyvärr. Kämpade mig igenom vardagen med stor hjälp av man och familj. Utan dem hade jag inte klarat det!

Redan i vecka 14 började jag få sammandragningar och ont i ryggen och efter ett par veckor gick jag till barnmorskan för att få akupunktur mot problemen. Hon lyssnade på hjärtat och allt lät fint.

I v 18 var det dags för RUL. Jag mådde fortfarande dåligt men hade slutat gå ner i vikt. Förväntansfulla som aldrig förr, mina föräldrar och dottern väntade hemma på att få se UL-bilderna.

Hoppar upp på britsen och småpratar lite med bm. Hon lägger gelen på magen och sätter dit ulsonden. Min man utbrister direkt -”Det såg ut som där var två!” Nej det tror jag inte, det är säkert bara rumpan och huvudet du såg försöker jag intyga honom. Barnmorskan säger ”-Då ska vi se här…” Tystnad i ca 1 minut sedan säger hon ”Jodå, här är 2 stycken bebisar, jag skulle se så där inte var fler”.

Vilken chock!! Jag blev rörd och orolig och min man blev jätteglad. Många känslor på en gång. Hur ska min kropp klara detta, är de friska, kommer de att födas för tidigt etc...

Undersökningen tog ca 1 timme och hon frågade om vi ville veta kön på dem, min man hade redan sett att det var pojkar och det stämde. Fråga mig inte hur han kunde se det, han är ingen läkare eller så! Tvåäggstvillingar var det troligtvis, med tjock mellanvägg

Hem och berätta den glada nyheten och bearbeta känslorna! Jag googlade och läste massor den kvällen och natten.

Efterhand som veckorna gick så avtog illamåendet och magen växte i väldig fart. I v 25 var jag lika stor som en normal 40v graviditet. berättelse om tvillinggraviditet och förlossning. www.tvillingsajten.se

Mådde relativt bra och arbetade deltid fram till April, beräknad förlossning var 18 maj.

Alla prover och UL visade normala värden och bebisarna mådde bra. Enda hindret var min storlek, det var jobbigt att röra sig och jag hade många sammandragningar.

Alla förberedde mig på att de antagligen skulle födas tidigare än normalt. Vi väntade och väntade… i V 37 bad jag om att bli igångsatt men de ville inte göra det. Det fanns inga medicinska skäl för att göra detta sa man. Åter om 1 v för kontroll. Man gjorde då första försöket med hinnsvepning men lyckades inte eftersom jag var för omogen i tappen. Kom tillbaka om 5 dagar var nästa besked.

Besviken och ledsen åkte vi hem igen och vilade. Min man hade nu tagit ut föräldraledigt för vår dotter eftersom jag mest kunde ligga på soffan.

Vi åkte tillbaka för hinnsvepning och hoppades på igångsättning tisdagen den 15 maj. Fortfarande omogen och inte ville de sätta igång mig idag heller, men de lovade att om inget hände så skulle jag få komma för igångsättning måndagen efter. Då hade jag passerat 40 v och längre än så fick man inte gå.

Dagarna gick långsamt och torsdagen spenderades i soffan som vanligt, fredagen var en röd dag så vi var uppe tillsammans och kollade på en film.

Fredagen vaknar jag i vanlig ordning och går på toaletten vid 05,00, allt känns normalt så jag går och lägger mig igen. Vid 07 vänder jag mig om i sängen (kan ju förstå att bara det är ett krafttag när man ser ut som en val) och hör ett ljudligt knäpp. Det blir dyngblött i sängen… Sticker ner en hand och kollar så det inte är blod, det är det inte. Det är en klar vätska. ÄNTLIGEN!!! Väcker min man och säger att nu är det dags…

Ringer förlossningen som ber oss att komma in ganska snabbt så min mamma rings hem till oss och vi pussar dottern och mamma hejdå och kör mot Helsingborgs lasarett.

Vi fick ett rum och man satte CTG direkt. Kurvorna såg bra ut, jag hade inga värk-känningar alls. Undersöktes och var ett par cm öppen. Bara att vänta sa man, så vi vilade, kollade på tv, åt lunch och messade med våra vänner.

Runt 16 började jag känna värkar och de ökade så sakta i intensitet. Middagen serverades vid 17 men den kunde jag knappt få ner. Nyponsoppa funkar bra och innehåller socker så det drack jag.

Runt 19 började det bli jobbigt och jag hade ganska täta värkar så bad om lustgasen. Den funkade toppen, bättre än förra förlossningen. Då fick jag aldrig in rätt teknik.

Från ca 20 hade jag värkar varje eller varannan minut, intensivt och jobbigt med den enorma magen! Bebisarna mådde bra, man satte elektrod på tvilling 1 huvud.

Låg ner ganska mycket och hade det jobbigt, var helt slut i kroppen efter alla värkar under ganska lång tid. Vid denna tid var det mycket folk på rummet, ca 10 personer.

Strax innan 23 tvingade de mig upp från sängen och det var bra, för bebis 1 roterade ner och sen gick det snabbt. Jag kräktes när han gick förbi spinaltappen och la mig sedan ner igen. De satte på benställningen på sängen och sedan var det dags att krysta. De glömde dock fälla upp handtagen så jag rev sönder lakan och madrass när jag tog i allt vad jag orkade.

Efter några minuter föddes tvilling 1, kl 23,01. Han var något medtagen så läkaren klippte navelsträngen och bar bort honom till undersökningsbordet. Under tiden hade jag 2 sköterskor som höll tvilling 2 på rätt plats i magen och körde med UL för att kolla honom.

Efter några minuter skrek tv1 och läkaren tittade mig i ögonen och sa att han mår bra, nu kan du fokusera på tv2. De satte igång värkstimulerande dropp och fick öka 3 ggr innan värkarna kom igång igen. De tog fosterhinnan och en krystvärk efter så var tvilling 2 ute, 19 minuter efter sin bror kl 23,21. Fick upp honom på magen och pappa fick klippa navelsträngen. 

Blev undersökt och behövde inte sys något. Tack vare långdragen förlossning antagligen.

Man räknade fosterhinnor och fick det bara till 3 st vilket kunde innebära att det var enäggstvillingar. Än idag vet vi inte men skall göra ett DNA-test på dem i framtiden. Jag gissar på tvåäggs för de är inte identiska.

De undersöktes och vägdes, 52 cm och 3290 g samt 51 cm och 3310 g. Stora grabbar!

Allt var bra och vi fick ett stort rum på bb. Hade lite problem med amningen, och dubbelamma funkade inte för mig. Brösten var stora så barnen fick inte tag ordentligt. Ammade dem en och en och tilläggsmatade lite från dag 3.

Twins snart 3 år250Så glad över våra nya familjemedlemmar och förväntansfull över vårt nya liv som börjat! Nu ville vi bara komma hem och mysa och få vardagen att funka med två nya familjemedlemmar.

Nu fyller våra killar snart 3 år och har bjudit oss på massor av skratt, kärlek, rädsla och bus under dessa år. Vår familj är komplett!

// Ann-Sofie

 

Glöm inte att GILLA Tvillingsajten på Facebook! Där kommer du att få roliga tvillingbilder, videoklipp, länkar och information som inte finns att hitta här.